MALISEN

Har varit iväg och jobbat hela helgen sedan i fredags. Väldigt trevligt och lagom slitigt. Lever fortfarande på det som hände någon minut eller så efter att jag svalt sista klunken av frukost-josen imorse. Det var nämligen då hon gjorde det, eller förlåt mig Hon ska det vara. Helt klart inte under något uppenbart tvång kom Hon fram till mig där jag satt och lade sin ena lilla nätta hand på axeln min och uttalade alla de där orden. Orden jag kan spara till en dag när jag känner mig liten, vissen och grått värdelöst. Det lät ungefär:

Vad duktig du är! Jätteduktig verkligen! Verkligen! Duktig! Duktig! Verkligen!

Ja, det var i alla fall huvudinnehållet i det hon sa... Ni som vet, ni vet vad rubriken betyder i sammanhanget!