MALISEN

Killen vid bordet bredvid på thai-restaurangen med räkchips i munnen och handen till servitrisen:
"Skulle man kunna få lite guacemole och doppa dom i?!"
Generade flickvännen:
"Eller nåt thailändskt..."

I tisdags ringde de från jobbet och frågade om jag inte kunde tänka mig att jobba torsdagkväll. Ännu en gång att lägga till alla när hela ens existens skriker att man ska säga nej samtidigt som man hör munnen säga ja. Efter tre timmars jobb på riktigt obekväma stolar skriker hela min kropp av längtan till massagen jag bokat på jobbet imorgon. Jag måste verkligen försöka få munnen att säga samma sak som resten av mitt jag när de där frågorna kommer. Jag har blivit mycket bättre på det men vem är fullkomlig?

Imorgon är det som sagt massage på jobbet. 30 minuter till förmånlig peng. Sedan är det helg! Blir thai-käk och bio imorgonkväll. På lördag blir det sorgligt hejdå till lillstrumpa som ska ut och pröva lyckan i världen igen. På söndag är det fysisk aktivitet på schemat i form av Lidingö tjejloppet. Hur var det nu igen det där med att inte planera in varenda minut av livet?!

Tack för alla söta gratulationer, de värmer mer än själva resultatet!

I give you the morning - Tom Paxton

Idag när jag kom hem låg ett godkänt auktorisationsprov och väntade i brevlådan...

JAG KLARADE DET!!!

Undrar vad jag kan förvänta mig finna i brevlådan imorgon?

Den här låg snällt och väntade i brevlådan och väntade när jag kom hem idag.

Idag gjorde jag det klassiska misstaget man kan göra i mitt jobb. Jag glömde gå på toaletten på det ena stället och var i för stor nöd för att klara mig till nästa. Sittandes på färdmedel rotade jag bland tamponger, lypsyl, tomma läkerolaskar och gamla kvitton i botten av väskan och fann en femkrona. Precis vad det kostar att springa in på en hyffsat fräsch toalett. Perfekt!

Jag slänger ner min femma i myntboxen, öppnar dörren och inser att det lilla utrymmet framför mina ögon inte uppfyller någon av förväntningarna jag har när jag betalat fem kronor. Mina krav för fem kronor ser ut ungefär såhär:

• För fem kronor vill jag kunna sitta torrt.
• För fem kronor ser jag gärna att det finns papper att använda när man är klar.
• Ett handfat med tillhörande tvål och handdukar.
• Bonus för en liten spegel och vattenmuggar.

För mina fem kronor fick jag kissa i den berömda jägarsitsen utan ryggstöd. Vet inte om det var vad den innan man hade försökt också eller om hon bara gjort det till en sport att stänka ner så stor del av ringen som möjligt. Jag fick snällt slita upp en av mina egna näsdukar från väskan när jag var klar. Handfat och tvål fanns men sedan var det endast sådan där varmluftsblåsande sak att försöka torka häderna med.

Men skönt var det att kissa ändå!

• www.livetuppochner.blogg.se
• Män som hatar kvinnor (Stieg Larsson)
• Lönebeskedet

Nu börjar armarnas små hårstrån bli mörka. -Ett säkert tecken på att hösten är här!

Imorse när jag var på väg till jobbet såg jag att damen framför mig i trängseln tappade sitt busskort. Jag tog upp busskortet och trängde mig ikapp damen och sa "Det här är nog ditt, du tappade". Hon sa nästan tack.

Idag när jag skyndade mig för att hinna med en buss mötte jag en pojke. Pojken tappade en av sina fotbollshandskar. Jag tog upp handsken och gav den till pojken med orden "Du tappade din vante". Han sa inte tack.

När jag gick ut från pressbyrån höll jag upp dörren för den som kom bakom mig med ett leende. Hon såg mig inte.

Imorgon när jag på väg till jobbet ser någon som glömmer sitt paraply på bussen kommer jag inte att le eller säga "Du glömde ditt paraply". Och den som glömt sitt paraply kommer inte att säga tack.

Jodå, det var försent med friskvårdskvittona för att det skulle kunna betalas ut med lönen som kommer nu. Får snällt vänta till nästa månad. Får se om jag kanske slår till på jackan i förskott. Kommer garanterat vilja visa upp den så det lär märkas när jag slagit till. (Så, Lisa, bilder to come!)

Precis sett Jakten på lyckan med Will Smith. Ja, vet inte vad jag ska säga... Blev aldrig riktigt berörd av den. Underligt med tanke på att han förlorar allt och tvingas leva med sin son på ingenting och ingenstans. Men det var lite för lite, lite för mycket mest hela filmen. På samma tema finns däremot helt underbara Livet är underbart.

Hemma och dushad efter två pass på gymmet igen. Härligt! Nu kan jag avsluta denna vecka med ångest inför nästa i soffan med stackars favoriten som är blek och har huvudvärk.

För ett tag sedan fick jag span på en väldigt snygg jacka från Tiger. Jag började genast fundera på en finansieringsplan. En sådan var närmare än jag trott. Jag har ju lagt ut en del friskvårdspengar som jag nu kan kräva min kära arbetsgivare på och vem hade kunnat tro att denna summa motsvarar exakt vad jackan kostar? Kunde det vara bättre uträknat?! Så idag kom jag äntligen ihåg att fixa kvitton från gymmet som jag lämnar in imorgon med en stor förhoppning om att de hinner fixa så att de kommer med lönen denna månad. Då är jackan min! Ska bli så skönt att slippa frysa!

Jag är absolut en sådan som går på lätta försäljningsknep som till exempel Libresse design edition. I vanliga fall är jag trogen Always-användare men ändå slank det istället ner ett paket libresse design edition i varukorgen sist. Varför?! Jag vet ju att jag inte tycker libresse är bekväma, jag vet att jag inte kommer ägna någon längre stund åt att betrakta omslaget till bindan, ändå lockas av så enkla saker som lite kul design.

Det här fenomenet går igen i en del andra områden kan man väl säga... Jag väljer ibland bok efter omslaget till exempel. Vad är det för sätt att välja en bok på?! Väljer inte alla böcker jag läser på detta sätt men jag måste erkänna att det händer, speciellt med pocketböcker. Ibland fastnar jag för en bok på grund av dess omslag och bryr mig inte ens om att läsa baksidan utan slår bara till helt enkelt. Ett köp av gris i säck kan tyckas!

Inser nu att det här kan vara ett tecken på min grad av ytlighet, är något fint på utsidan antar jag helt enkelt att insidan inte är helt tokig den heller. Eller?!

Men som ett litet tips så blev det faktiskt lite lite roligare den här månaden tack vare libresse design edition....

Favoriten är på after work med jobbet ikväll, bara jag hemma. Tills för en stund sedan har jag haft det lugnt och skönt, entering granne below. Tror att jag nu får äta upp min effektivitet med dammsugaren imorse. Eller så gillar han bara att spela sin musik riktigt riktigt högt. Men jag tycker mig höra på basens tonfall att det är en hämnd. Antar att det kommer dröja innan jag dammsuger en fredagmorgon igen.

Camilla Läckbergs Olycksfågeln blev först ut av all skönlitterär läsning jag har att ta igen efter alla månader med Samhällsguiden inför auktorisationsprovet. När jag klockan 08.51 på min lediga dag lyckats baka en kaka till väntande besök, vikt tvätten, dammsugit, diskat och bäddat lutade jag mig tillbaka med Olycksfågeln. Väldigt bra läsning! Hon kan det här med att ge en lite i taget så att man närmar sig lösningen varje sida. Inte som ibland när man de sista 30 sidorna serveras lösningen och känner sig korkad för att man inte kunnat lista ut ett endaste dugg.

Nu kommer snart syster med sina barn. Trevligt!

Lyssnar på James Blunts nya All the lost souls. Höstmysig!

Hemma igen efter två pass på gymmet. Nu tänker jag baka scones tror jag. Är den här tiden innan den där tiden i månaden då det inte finns något stopp för hur mycket jag kan stoppa i mig. Magen är som en ständigt hungrande fågelunge. Men det borde gå över snart. Precis som den här surigheten som också den verkar höra till numera.

Ledig imorgon!

Igår visade kanal 5 sorgligt nog de sista avsnitten av serien Gilmore Girls. En stor tomhet i tv-tablån, en tablå som jag annars inte bryr mig mycket om. För er som ännu inte upptäckt denna förtjusande serie rekommenderar jag dvd-boxarna!

Frukost med DN i tystnad. Nu är sovrummet städat och så fort det blir min tur i duschen och jag är klar där beger vi oss till småstaden för faderns födelsedagsfika. Sedan blir det hem till SATS och söndagsmiddag...
Livet rullar på...

Idag har jag varit trött och surig.

Förlåt!

Ja, nu har jag gjort det. Jag vet att alla säger att det inte gick bra när de preis gjort ett prov och sedan när de får veta resultatet så har de typ tre poäng från full pott. Jag HOPPAS att jag är en av dom! För när någon nu frågar mig hur det gick ruskar jag på huvudet med ett "Nä".

Lång väntan på resultatet nu. De ska skicka det till oss under oktober, närmare slutet.

Nu ska jag kasta mig över alla skönlitterära verk som jag längtansfullt lagt åt sidan under den här hemska perioden med Samhällsguiden. Jag ska även tillbringa mina lediga stunder mellan uppdragen med alla radioprogram jag poddar i öronen sörplandes latte på något fik istället för i bibliotekens tysta lässalar.

Jag tror det känns skönt att det är över oavsett hur det nu har gått! Kunde kännas bättre om jag vore lite mer säker på att jag klarat det men hur som helst kan jag nu inte längre påverka resultatet. Jo, de känns skönt att det är över!

Nu ska jag äta makaronipudding och sen väntar träning och Deadwood-kväll med favoriten.

Idag är det dags att skriva det här provet som jag tjatat om. Bara några timmar kvar nu. Funderar på hur jag bäst ska fördriva tiden fram till provet. Det står mellan att läsa lite till och att ta en promenad. Inget av det känns riktigt ultimat. Läser jag mer nu är jag rädd att det blir fullt och mer viktiga saker som jag läst innan ramlar ut för att den nya ska få plats. Hörde något om att stoppa en öronpropp i ena örat som motgift men vet inte hur effektivt det är? Lever även i en räddsla för att röra mig då det kanske leder till att kunskap trillar ut.

Vill ha så få intryck som möjligt tror jag så att jag endast minns det som jag ägnat mig åt att läsa de senaste dagarna. Men att bara sitta och titta i taket gör mig alldeles för nervös. Ett spinningpass skulle vara den ultimata lösningen tror jag, men mitt gym har inget som passar i tid och till något annat gym hinner jag inte.

Usch, måste stänga av tv'n i alla fall. Vill inte att morgonnyheterna ska spelas upp när jag försöker hitta fakta bland regeringsformer och diabetessymtom.

Ja, jag är nervös.

DEA - Walking on sunshine

Man tycker om de människor i vars sällskap man tycker om sig själv.

• Ändelsen -it betyder att det är någon sorts inflammation
• Skillnaden på Diabeteskoma och Insulinkänning, högt blodsocker - lågt blodsocker
• Var man ansöker om allting man någonsin kan ansöka om
• De fyra grundlagarna
• Äktenskapshindren

Osv osv osv osv i all oändlighet...

Frukost uppkrupen i soffan framför en Vänner-DVD...

En kväll i veckan som gått var jag gåendes på väg från bussen. Gatorna här där jag bor är lummiga och kantas av villor och postlådor. Ibland på helgerna kan man se en ruffsig man i morgonrock hämta tidningen i någon av lådorna. Det ser mysigt ut! Jag föreställer mig att inne i köket står ett dignande frukostbord. Runt frukostbordet sitter mannens fru och barnen och brer smörgåsar och myser. In kommer mannen och säger något om temperaturen idag, tar med sig kaffekannan på vägen till bordet och slår sig ner.

Men den häromkvällen när jag var på väg från bussen fanns inte en karl i morgonrock någonstans. Bilarna som tillhör människorna som bor i villorna stod fint uppställda två och två. I varenda en av dem binkade små larmlampor i otakt. Jag tänkte att det måste nästan ha varit något bilinbrott nyligen för så många brukar inte ha sina larm på. Jag tänkte att jag får försöka fråga någon granne om det imorgon. Men sedan slog det mig att det är jag som under sommarens månader av ljus som slukat billarmens blinkanden glömt av.... Jag har glömt att man i mörker kan se om grannen har sitt billarm på eller inte, det var så länge sedan jag gick gatan hem i mörker.

Nästa dag på vägen hem slog det mig att man så gott som aldrig ser ett homosexuellt par på stan som håller handen eller småpussas lite på bussen. Inte konstigt att man blir lite små"chockad" och glor när man väl ser ett som gör det.