MALISEN

I tisdags ringde de från jobbet och frågade om jag inte kunde tänka mig att jobba torsdagkväll. Ännu en gång att lägga till alla när hela ens existens skriker att man ska säga nej samtidigt som man hör munnen säga ja. Efter tre timmars jobb på riktigt obekväma stolar skriker hela min kropp av längtan till massagen jag bokat på jobbet imorgon. Jag måste verkligen försöka få munnen att säga samma sak som resten av mitt jag när de där frågorna kommer. Jag har blivit mycket bättre på det men vem är fullkomlig?

Imorgon är det som sagt massage på jobbet. 30 minuter till förmånlig peng. Sedan är det helg! Blir thai-käk och bio imorgonkväll. På lördag blir det sorgligt hejdå till lillstrumpa som ska ut och pröva lyckan i världen igen. På söndag är det fysisk aktivitet på schemat i form av Lidingö tjejloppet. Hur var det nu igen det där med att inte planera in varenda minut av livet?!

Tack för alla söta gratulationer, de värmer mer än själva resultatet!