Muller muller

2kommentarer

Utanför, långt borta, knappt hörbart mullrar åska förbi. Här sitter jag och tänker med nostalgi på de där dagarna med sol och värme. Konstigt att de känns så avlägsna, få och korta nu när man tänker tillbaka. Jag hoppas så innerligt att de återvänder!

Har lunchat med Väninnan idag och så hennes lilla Guldklimp. Trevligt! Men när jag blir lämnad ensam med Guldklimpen för att Väninnan ska hämta kaffet på maten eller gå på toaletten eller så känner jag mig verkligen så som jag kan tänka mig att människor som är väldigt ovana med bebisar känner sig när ett litet spädbarn ska ta plats i deras armar första gången. Håller jag rätt och får hon sitta sådär långt bort och undrar om det är okej att hon tuggar på det där hon tuggar på vad det nu är för något.

Nu väntar några timmars lugn och ro innan jag ska knalla iväg till Sats. Tisdag betyder bodypump (är i alla fall något jag jobbar på). Har jag tur får jag med mig Favoriten. Men aldrig ända in genom glasdörrarna till gruppträningssalen, där har han dragit någon sorts gräns för sig själv. Jag får nöja mig med att ibland, genom de där glasdörrarna, skymta honom i någon gymmaskin.

Efter det tänkte jag vi kunde äta Polly och spela kort. Men vi får väl se vad Favoriten säger...

2 kommentarer

trean

07 Jul 2009 19:22

Här är det strax ösregn, över oss tornar de mörkaste molnen upp sig. Säkert är det några kossor som rymt i närheten så ta med dig Polly och favoriten så spelar vi kort! Så kan vi sitta på farstun medans åskan går, om den nu kommer?



Om inte idag så en annan dag!



Kram på er!

Pollys mamma

07 Jul 2009 22:04

Här mumsas det oxå på Polly =)



Vi satt vid göta kanal och smaskade glass idag när åskan mullrade som mest. Som tur var fanns en mysig paviljong att ta skydd i.



Om det är till nån tröst blir jag lika hjälplös med nån annans guldklimp i min famn - detta trots att min egen Lillskrutta bara är fem månader. Så ta inte den känslan som ett tecken på att du inte är redo ;-)

Kramkram

Kommentera

Publiceras ej