MALISEN

Så är Killens första flygresa avklarad. Eftersom vår skötväska har världens längsta axelrem valde jag att lämna den hemma och istället hade jag en tygpåse med allt jag behövde i. Vid aäkerhetskontrollen skulle jag rota fram de tetraförpackningar med bröstmjölksersättning jag hade för att lägga synliga i den där plastlådan. Förpackningarna låg inte överst. Det gjorde däremot några blöjor, prasselleksaker, en plånbok och så vidare. Allt detta och lite till var tvunget att rivas ut för att komma åt vätskan.

När jag lite halvvarm står där och rotar med fem-månaders-bebis i bärsele (som många envisas med att kalla babybjörn som i meningen "jag hade honom i babybjörnen" men det är ett annat inlägg) dyker HON upp bakom mig. Sval, blond, lång och säkert smal också med liten bebis i babybjörnen höll hon upp och förslöt zip-påse efter zippåse med tetror i. Hon höll upp dem sådär ni vet lite långt ifrån sin egen kropp och mer i ögonhöjd med min kropp mätt. Sedan lade hon lika svalt ner dem bredvid sin skötväska med alldeles lagom lång axelrem i plastlådan innan hon med sina långa ben går genom bågen. Medan jag försöker trycka tillbaka allting i tygpåsen försvinner hon i den parfymdoftande transitvärlden.

Jag vet inte, hon var allt jag inte är. Hennes babybjörn var vit, min bärsele svart. Hennes skötväska var stängd och vit, min påse var överfylld och svart. Hon var blond jag är brunett. Jag antar att anledningen till att jag ens tar upp det här är att jag kanske hellre hade varit hon just då... Och kanske litegrand för jämnan...