MALISEN

Har länge letat efter någon riktigt bra müsli eller några goda och inte alltför sockrade flingor. Så häromdagen stod det där på hyllan i Ica-butiken och väntade på mig. Perfekt att ha basen utan att behöva köpa en hel förpackning av varje sorts gryn. Sedan bara lägger man till det man känner för, just nu toppar jag med Icas nöt- och fruktmix. Riktigt bra faktiskt! Men supergod som den är också faktiskt, utan något extra. Lika god på frukostfilen som på keso-mellanmålet!

Lite halvsomrigt till mig från diverse ställen, lite kuligt till Killen från Lipfish. Djuren på kläderna är påsydda så att små fingrar kan grejja med dom, leksak och klädesplagg i ett alltså...

Det finns såklart fördelar med att ha rutiner men jag kan känna att det just nu funkar bäst utan för oss. Till exempel är det skönt att kunna gå ut och titta på Marathon-systrarna en hel dag utan att världen vänds upp och ner. Behöver man äta så äter man och blir man trött så slumrar man en stund. Spelar ju faktiskt ingen roll att man brukar äta klockan elva om man är hungrig vid tio fyrtiofem. Kanske blir det skillnad snart när Killen når en ringa ålder på fyra månader eftersom det, enligt vissa, är först då de kan uppfatta rutiner och mönster. Den som lever får se...

Klart vi har vissa saker vi brukar göra men liksom ingen dag som är den andra lik än så länge, kanske en yrkesskada jag har?!

Här sitter jag med min allra finaste lilla Kille sovandes bredvid mig i soffan och tårarna rinner när jag läser det här. Kan nog ändå aldrig förstå hur stort det är att Killen finns här hos oss, alldeles underbar och frisk. Att det just i vårt fall fick bli alldeles rätt när det finns så mycket som kan gå fel... Och att ens tänka tanken, att gå igenom något sådant... Tårar!

...Killen har lärt sig sova hela nätter! Kvällsrutiner (liksom rutiner i största allmänhet) saknar vi fortfarande...

...it's friday I'm in love...

Utan en endaste punkt på schemat myser vi runt här hemma idag. Lite städning och fixande... Bara lite disk och en promenad kvar så är vi redo att räkna ner till Favoritens hemkomst och fredagsmyyyys.

De små vita bubblorna är en för varje kilometer, varför de är på olika "höjd" har jag inte riktigt koll på ännu. Det gula/orange strecket visar farten. Vet inte om det är så mycket mer att förklara?

Caroline: Tack! Är konstigt nog mer nöjd med årets tid än både förra och förrförra årets. Måste väl betyda att det finns hopp även för min sjuka lilla löparhjärna.

Samma dag ifjol. Fast minus jobbet och shoppingen. Kaffet i solen har jag redan hällt i mig fast i skuggan.

Vad är då målbilden för årets varv? Med tanke på vad min kropp stått ut med det senaste året, graviditet som inte helt överraskande avslutades med förlossning och så bebislivet med allt vad det innebär som ett körsbär på toppen, tror jag att två timmar och trettio minuter kan vara rimligt. Inte jämförbart med förra årets 1.45-1.53 men...

Nej, packa... Inte det lättaste med gasbollen piplarsson på armen...

Två gånger i veckan i tolv veckor...

Sitter med en kaffe och ser på regnet utanför. Tur vi hann hem innan det började. Har idag varit och lunchat hos Väninnan, alltid lika trevligt. Promenerade både dit och hem, hann med att slinka in en baby-butik och skämma bort Killen lite på vägen hem också. Vad ska man ha barn till om inte att skämma bort?

För övrigt har nedräkningen till helgens äventyr börjat...

Om en halvtimme ska vi vara på babymassagen. Massageobjektet ligger i pyjamas och sover, massören vet inte riktigt hur hon ska tackla det hela...

---

Update:
Så hur gjorde vi?! Jo men jag tänkte att jag bara flyttar över Killen som han är till vagnen och så rullar vi iväg. Så får i alla fall jag se hur de gör även om jag inte skulle ha någon baby att praktisera på. Medan jag som bäst stoppar om honom slår han upp sina blå och ger mig en blick som säger "nej, jag går inte till massagen i pyjamas! klä på mig anständiga kläder tack! vad tror du pappa skulle säga?!".

-Skärpning!

Den här söndagen är förra söndagens raka motsats kan man säga. Idag har det bara varit lugn och ro och grått och regn till skillnad mot för en vecka sedan då vi hade en del måsten och sol från blå himmel. Men en promenad har jag tagit i alla fall, Killen fick hänga med så fick Favoriten reda lite i röran här hemma. Men det är väl ungefär vad som gjorts idag... Sorterat lite bilder i datorn också. Nu tänkte jag försöka läsa klart min bok, kanske en kopp te till det...

...varför det är sådana små antihalk-prickar på strumpor för bebisar i två-fyramånadersåldern? Måsta de verkligen i så ringa ålder hindras från att halka in på fel spår i livet? I så fall vet jag inte om jag kommer klara av att curla vår lilla krabat utan att han en eller annan gång går för långt och hamnar utanför banan. Om jag ska börja slita på kvasten redan nu menar jag...

Caroline om Bonnbränna - Mammabränna:
"i en sådan där bondeskjorta" hehe. För i centrala staden har ni helt andra skjortor som ger helt andra typer av brännor? Kanske ska googla efter en bondeblogg som skriver att de fått en kaffelatte-bränna óch ser ut som att de suttit ute i en sådan där innerstadsskinnjacka? ;)
(Bara hyff: Några extra ;) ;) ;) ifall ironin och den skämtsamma tonen inte lyser igenom.)

Ja, men eller hur! I innerstaden kaffelatte-solar vi ju i något så obonnigt som jeansskjortor... För det var ju helt klart från centrala staden som just den typen av skjorta sedan spred sig till landsbygden och bönderna, eller?!

Idag stod babymassage på schemat. Efteråt sällskapde vi ett gäng mammor och satte oss i solen med kaffe. Med inga tider att passa och trevligt sällskap blir det lätt några timmar. Med vinterblek och solkänslig hud blir det lätt lite bränna. Med trekvartsärm och lite uppknäppt skjorta blir det väldigt fult!

Så säger jag med lite sådär nöjt och glatt tonfall till Favoriten att jag ändå inte är liksom helt kräftröd i ansiktet. "Mmm, alltså, fast, det är bara en nyans under kräftröd."

Så den uppknäppta skjortan gör att urringningen ser ut som om jag varit ute och skördat hö i sådan där bondeskjorta. Mina armar är vita ner till armbågen där den röda färgen tar vid för att sedan övergå i brunt vid handleden, hur får man sådan bränna om inte genom att köra fyrhjuling?

Ni vet de där måstena som vi hade på listan idag... Vi klarade av ett enda och det var en fika i solen. Men det är väl så det ska vara på söndagar antar jag.

Nu Mästarnas Mästare och scones!

Den här veckan har jag kokat nappar ungefär varje dag. Imorgon måste vi fixa en sådan där liten livlina för utspottade/utnysta/utramlade nappar.

Den här veckan har hälen på så gott som alla Killens strumpor hamnat mer i höjd med hans hålfot. Imorgon måste vi köpa nya strumpor i rätt storlek.

Den här veckan har det varit full fart mest varje dag. Imorgon måste vi ta en lugn fika i solen.

Ibland undrar jag om jag levde som katt i mitt förra liv. Kan nämligen känna ett stort behov av att bada Killen när han spenderat tid i andras famnar... Precis som en kattmamma som tvättar sina ungar när någon gullat med dem.

Så är det halvlek igen då. Den här veckan är det full fart känns det som. Hade lite ångest i söndags när jag tänkte på att Favoriten skulle börja jobba igen och jag och Killen därmed bli lämnade ensamma här hemma. Men kan inte säga att måndagen bjöd på många ensamma stunder här hemma precis. Lämnade hemmet klockan tio och var inte tillbaka förrän halvåtta. Då hade vi hunnit med mamma-promenad, lunch med Kollegan med påföljande travande på stan, blixtfika hos Kollegans mammakompis (jodå, vi hängde på det med) och så till slut föräldragrupp med matintroduktionsinfo. Behöver jag säga att jag var lite trött när vi kom hem?

Igår var jag och Killen och fixade med fortsättningen på Favoritens födelsedagspresent. Han fick en timme hos fotograf med Killen och igår skulle det väljas bilder. Jag som har beslutsångest inför de enklaste val hade väldigt svårt att välja mellan alla superfina bilder. Det är något speciellt med med far och son. Att se tryggheten och lugnet i Killens ögon fångad på samma bild som stoltheten och kärleken i Favoritens fick mig helt tårögd.

Nu ska vi alldeles snart gå iväg till BVC och få lite information om hur man ska sköta Killens kommande gaddar, känns avlägset men snart tittar de väl upp de där första små risgrynen. Sedan blir det mamma-promenad och så fika med alla kollegorna på det. Blir en bra dag!