MALISEN

När man på ett SMS innehållande en fråga om spontanlunch får en motfråga ifall man skickat fel så vet man att det är läge att börja jobba på det här med spontanitet...

Idag har jag fått lön,
skapar en känsla skön.
Ska faktiskt ta och lönelyxa,
köpa liten byxa.
Killen mitt lilla hjärtegull,
han ska få en av ull.
Favoriten ska få lunch på stan,
solen ska skina på oss hela dan!

...en tur till lekparken. Premiär både för gungan och rutchkanan. Den senare var nog favoriten, i alla fall blev Killen ledsen varje gång han insåg att det redan var över. -Söt!

Sedan tog vi oss en fika i solen och på det en promenad runt ön. Nu är klockan mycket om man lever i tidzon småbarnsförälder. Lägenheten är redan tyst och mörk och bara jag som inte hittat ner under täcket ännu. Hushållets yngsta slog ihop sina små blå före sjusnåret så bygger inte upp någon större cliffhanger på ämnet "när vaknar han imorgon" antar jag.

Imorgon är en nästan lika planlös dag som idag. Förutom lite tvätt som ska klaras av tar vi dagen som den kommer...

...när det kommer till jobb måste vara Kollegan. Vet ingen annan som ser begravning när jag ser dop eller vars namn passar så bra ihop med mitt att de tillsammans faktiskt blivit ett dubbelnamn i vissa kretsar. Det började nog med att de inte kunde skilja oss åt så de ropade båda namnen i ett dubbelnamn till vem de än såg. Inte så konstigt då om jag på ett sätt kommer känna mig halv när vi under en tid inte kommer kunna jobba ihop så som nu.

Ännu mer kommer jag sakna barnvagnspromenaderna, fikastunderna och att se Lilleman utvecklas och charma med sina busögon.

"Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig"
.Lars Winnerbäck

Klockan är inte ens åtta denna lördag morgon och redan är frukost avklarad. Det ser ut att vara sådär höstigt krispigt ute med skinande sol. Ingenting har vi planerat för dagen, hur skönt är det inte?

så nära - så långt borta

Idag har Killen varit ganska pipig och gnällig. Faktiskt nästan mest hela dagen. Det var nästan så att jag tänkte strunta i BootCamp-träningen men så verkade han ändå lite gladare när han vilat eftermiddag och fått mat i magen så vi travade iväg. Det goda humöret höll i sig ungefär halvvägs in i passet sedan var det lika hopplöst ledset igen. Ingenting som var riktigt bra och jag tycker så synd om honom som inte kan få mig att förstå vad han vill.

Speciellt mycket bättre i mitt moderskap känner jag mig inte när någon annan verkar veta precis vad mitt barn vill eller behöver. Att någon annan förutsåg att han skulle ramla, att någon annan tänkte han kanske var hungrig... Att någon annans barn minsann kan sitta nöjd i vagnen en hel dag om det är så...

Och så stör det mig att små skitsaker ens bekommer mig. Men idag är en sådan dag då det inte spelar någon roll hur mycket välmening som ligger bakom "han kanske är hungrig". Idag får det mig bara att känna mig som världens sämsta mamma som inte kan förstå ens så enkla saker som att mitt barn vill ha mat. Som dillkvisten på räkmackan blev Killen ganska kall också, gissa om det boostade mitt lilla mammasjälvförtroende?!

Hoppas på en bättre dag imorgon!

Jag har ledsnat på att byxorna åker ner, att BH:n inte fylls ut och att de flesta av mina favoritjeans inte längre sitter speciellt snyggt. Jag har nog aldrig sett så mycket fram emot en löneutbetalning som jag gör just nu! Jag vill ha nytt allt och lite till!

Igår var det dags för del två av mamma boot camp-träningen. Den här gången hade vi bättre tur med vädret och slapp tränga ihop oss under tak. Eller tur och tur, bättre väder öppnade upp för en hel del jobbigare övningar...

Igår gjorde jag ett litet turbostäd här hemma. Bara röjde undan det värsta och plockade ihop leksaker. Så får jag syn på bitmärken på några leksaker och förstår inte riktigt hur... Killen har ju inga tänder... Eller...? Man får ju som inte vika ner underläppen och se efter heller... Kanske är Kollegans Lilleman som varit här och gnagt eller har vi fått en husmus? Men så löste Favoriten mysteriet. Väninnans lilla Guldklimp var ju på besök i helgen...

Som tur är bara "gratis"-leksaker, nästan i alla fall...

Premiär på öppna förskolan idag. Helt klart ett okej tidsfördriv...

 

igår var det premiär för mammaträningen. Det känns både här och där idag!

Jobbet i helgen gick tydligen väldigt bra. Jag och Kollegan har tydligen koll. Ska försöka låta allt beröm verkligen sjunka in även om det av någon anledning är svårt att ta till sig något positivt. Konstigt det där hur kritik förvandlar själen till lambi med oanad uppsugningsfömåga medan berömet enkelt rinner av som vattnet på en gås.

Just nu ligger en viss liten Kille och sover. Inomhus! I en helt vanlig säng! Och det tog inte ens lång tid att få honom att somna. Kanske han insåg att han var skyldig mig den efter förmiddagens regnpromenad?

Varit i Småstaden hos Mamma och hälsat på idag. När vi skulle hem med bussen blev vagnutrymmet fullt av en rullstol. Det var en gubbe som ägde rullstolen. Inte för att han behövde den att sitta i utan till att köra sina saker, bland annat en sådan våtdräkt(?!). På min fråga om han kunde tänka sig att lägga in stolen och sakerna i bagageutrymmet blev svaret ett tandlöst nej. Jag går för att fråga chauffören om vi kan lägga in fyrhjulingen i bagageutrymmet. Följande dialog utspelas:

C: -Jag är ledsen men du får ta nästa buss. (Skulle gå om en halvtimme)
J: -Men kan jag inte inte lägga in den i bagageutrymmet?
C: -Det är väl ett barn där i?
J: -Men jag tar ur det såklart!
C: -Då blir det ingen gratisresa...
J: -Har kort...
C: -Jaaa, visst kan du väl lägga in den i bagageutrymmet du...

Jag vet inte riktigt vad som är värst. Att bussarna har så litet utrymme för vagnar/rullstolar, att chauffören trodde jag skulle lägga mitt barn i bagageutrymmet eller att det förutsätts att jag hellre väntar trettio minuter på nästa buss än betalar för min resa? Tilläggas kan att gubbens rätt att åka gratis aldrig ifrågasattes...

2x1,5-2h promenad + 100% fredag + 2x45min fotboll = pizza och öl till fredagsmys

Eller vad säger du Ettan (aka Ekonomen)?

Idag tyckte promenadsällskapande mammorna att Killen var en liten stjärna. Ibland är man ju glad om man mitt i matkladd och nummer-två-olyckor får till så mycket som en färgmatch. Idag lyckades jag alltså med body, byxa och filt i mönstermatch. Kanske kan lugna mig med stjärnhysterin ett tag eller vad säger ni?!

Inte mindre än två mysoveraller har Killen fått det senaste.

Nu öppnade sig himlen och marken blev blöt, jag är glad att vi spenderade förmiddagen som vi gjorde...