Gråa dagar skyndar aldrig på

1kommentarer

Det är en sådan dag. Jag undrar hur jag hamnade där jag är och om det verkligen är här jag vill vara? En hel del funderar jag också över när jag liksom kröntes till mor, dubbades till mamma? Jag måste ha missat ceremonin om den någonsin ägt rum. Ni som var där, delades någon sorts instruktionsbok ut? För hur ska jag kunna kalla mig mamma eller ens morsa när jag inte vet hur man får ett barn att somna? Jag vet inte vad så små liv ska äta eller underhållas med. Jag kan aldrig förtjäna titeln moder!

Kanske är det för att jag aldrig var med när kronan sattes på mitt huvud som jag ibland tappar styrkan att stå ut med att ha någon hängande i byxbenet. Att de flesta av mina byxor behöver både hängslen och livrem för att inte åka ner på kuppen färglägger inte precis dagen eller humöret.

1 kommentarer

carro

18 Jan 2012 21:43

Tänk så här (vilken härlig uppmaning förklädd till ett råd va!?): Caroline har två barn och har därmed övat en hel vända innan detta andra barn och ändå så går det inte bättre för henne ;)



Gråa dagar ser jag extra mycket framemot semestern: där behöver man inga byxor! :) Kram

Kommentera

Publiceras ej